Brutet räkenskapsår

I Sverige har en juridisk person räkenskaper under ett års gång, vilket kallas för ett räkenskapsår. Räkenskapsåret brukar för det mesta sammanfalla med verksamhetsåret. Vanligtvis så används det gregorianska kalenderåret, det vill säga 1/1-31/12, som räkenskapsår, men det existerar även ett så kallar brutet räkenskapsår. Då börjar året den första dagen i vilken månad som helst och avslutas 12 månader senare.

Ett räkenskapsår på tolv månader

Ett räkenskapsår består alltid av 12 månader, oavsett om det börjar den första januari eller inte. Dock så finns det ett undantag. När ett företag är nystartat eller vill lägga om räkenskapsåret, från till exempel brutet till kalenderår, så kan räkenskapsåret bli förkortar respektive förlängt. Det är viktigt att poängtera att, i händelse av förlängning, så får det inte vara längre än 18 månader.

Bokslut vid räkenskapsårets slut

Vid räkenskapsårets slut, även om det är brutet, så ska en del verksamheter klargöra och redovisa sina skulder och tillgångar, intäkter och kostnader, samt sina in- och utbetalningar. Detta kallas för att upprätta bokslut. I vissa fall måste även en budget presenteras.

Aktiebolag har som skyldighet att vid räkenskapsårets slut även upprätta en årsredovisning. Den ska sändas till Bolagsverket, och ska innehålla uppgifter som är väsentliga för att kunna avgöra bolagets status.

Vi hjälper små till medelstora företag att jämföra och hitta bäst finansiering

Vi samlar bankernas erbjudande och presenterar de bästa förslagen till er