Referensränta

En gång per halvår ska Riksbanken i Sverige fastställa, och har därmed möjlighet att höja eller sänka, referensräntan. Det är en räntesats som är tänkt att fungera som huvudsaklig riktlinje för att beräkna och besluta om andra räntor och som till skillnad från de så kallade styrräntorna inte har något penningpolitiskt syfte. Referensräntan styrs i sin tur av reporäntan, som också den ligger under Riksbankens beslutsansvar, då referensräntan ska uppnå samma värde som reporäntan vid tidigare halvårs slut. Vid behov avrundas referensräntan uppåt till närmaste halva procentenhet.

Referensräntan styr andra räntor

Det var i juli 2002 som det så kallade diskontot, Riksbankens ditintills officiella räntesats, ersattes av referensräntan efter riksdagsbeslut. Den tidigare diskontoräntan fastställdes till skillnad från dess ersättare av Riksgäldskontoret varje kvartal och motsvarade snittet av fem och ett halvt års ränta under tidigare kvartal minus 2,5 procentenheter, avrundat uppåt.

Bland de räntor som styrs av referensräntan ingår bland annat dröjsmålsräntan, som avser den räntebetalning köpande part blir skyldig i fall med försenad betalning. Dröjsmålsräntan ska enligt lag motsvara referensräntan plus 8,0 procentenheter, så om till exempel dagens referensränta ligger på 0 blir räntevärdet för dröjsmålsräntan exakt 8 %.

Utöver dröjsmålsräntan styr referensräntan också lejonparten av bankernas och andra kreditgivares inlånings- och utlåningsräntor.

Vi hjälper små till medelstora företag att jämföra och hitta bäst finansiering

Vi samlar bankernas erbjudande och presenterar de bästa förslagen till er